Sixten anlände alltså till Lindölundsgatan i torsdags kväll och man måste säga att det har gått mer smärtfritt än väntat. Sixten fann sig snart i att vara Kalmarbo och någon saknad av syskonen går inte att finna. Kombinationen Liam och Sixten ska nog gå bra. De har inte direkt sovit ihopslingrade i samma bädd, men det är inga aggressiva tongångar samtidigt som både tycker att den andra parten är intressant - på lagom avstånd.
Liam håller stenkoll på den nya "vad-det-nu-är"
Till dag två hade Sixten tuffat till sig ytterligare, vilket innebar ett par rundor upp i klätterträdet för Liam. Löparrundorna varar som tur är inte allt för länge utan går istället, mitt i steget, över till sömn. Vi fick även under fredagseftermiddagen/kvällen besök av dels Hannas familj, dels min. Sixten tacklade mötet med de nya ansiktena bra genom en stunds gos och bus med dem, innan han föll i sömn på någon av kuddarna.
Här kommer fortsättningen i bilder:
Mysigt att sova med husse.
Uppskattar alla besök, speciellt när jag får all uppmärksamhet
ZZZZzzzzzzzzzzzzzzzz
Mycket roligare att "åka" cykelkorg än att åka bil. Här på väg till Jenny och min nya vän Axel.
Åhh så sova lite till
Älskar barn framförallt mattes kusin Max.
1 kommentar:
Grattis!!! Underbart att han äntligen är hemma!! Måste ju komma o se underverket, man smälter ju för hundvalpar. Själv sitter jag med en människovalp i min famn o försöker mata o mingla på nätet samtidigt. Kräver lite övning! ;)
Kram från Lisa
Skicka en kommentar